Till och med den svennigaste av alla svenniga kvällstidningar, Aftonbladet, som annars gjort en konstart av att med dramatiska rubriker haussa upp det ofarliga till livsfarligt, har krupit till korset angående svininfluensan.

Man skriver idag på webben under rubriken " Svininfluensan bara en bluff?" följande ingress;

Svarta rubriker om kaos, skräck och död har förbytts i tystnad. Svininfluensan drog hastigt förbi och lämnade en miljardnota efter sig.

Var insatserna befogade? Eller var hotet tvärt om överdrivet?

Nu väntar eftertankens och utvärderingarnas tid.

Vi som aldrig föll för masspsykosens lemmelskrik eller det massmediala drevets infantila svartvita värld fylld av förenklingar och idioti och hade tillräcklig insikt för att söka sanning och åsikt bortom de köpta läkemedelsföretagens propaganda har givetvis kommit till denna slutsats för länge sedan....

För några veckor sedan kunde man i SvD läsa om hur WHO´s motiv och uppenbart jäviga experter ifrågasatts av Europarådet (denna i sammanhanget radikala nyheten missade kvällspressen för något hade hänt i Let´s Dance..)

Who pressas om influensa

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/who-pressas-om-influensa_4157933.svd

Världshälsoorganisationen (WHO) anklagas för att ha överdrivit pandemihotet efter påtryckningar från läkemedelsindustrin – vilket lett till miljoner inköpta vaccindoser som ingen längre vill ha. Igår förhördes WHO av Europarådet om svininfluensan i en historisk hearing.

Själv skrev jag i en BT-krönika redan i oktober om hur absurt hela diskussionen fördes och att jag uppmanade människor att vägra vaccinera sig då vissa till och med riskerade att förlora arbetet om de inte föll till föga. Givetvis föll mina ord inte i god jord hos indignerade medborgare som med någon sorts missriktad sossesolidaritet tyckte att jag skulle falla in i ledet och hålla käft...

Min krönika nedan;

Det finns två frågor som är synnerligt aktuella och därtill anknutna till varandra.

Den ena frågan är vart den förväntade epidemin av svininfluensa tog vägen. Den andra frågan är om vår hälsa och livsstil är vår personliga ensak eller om samhället kan kräva hälsopreventiva insatser av medborgarna.

Svininfluensan först, denna massmedialt haussade företeelse förväntades ju svepa in över landet och det ena pandemiska skräckscenariot efter det andra målades upp. Kvällstidningarna gjorde sitt bästa för att underblåsa rädslan och redan i somras tubbades den svenska allmänheten att tro att den enda garantin mot en nästintill garanterad smitta med dödliga risker är att vaccinera sig. Debatten har sedan dess varit extremt likriktad och det fåtalet experter och läkare som ifrågasatt denna hysteri har blivit ignorerade eller än värre, förlöjligade. När ”fettdoktorn” Annika Dahlqvist pekade på hur en förändrad kosthållning kan förebygga infektioner så blev hos sågad vid fotknölarna och offentligt kölhalad. Ändå är hennes budskap att socker underminerar vårt immunförsvar ett väldokumenterat faktum som vetenskapligt bevisats gång på gång.

Månader har nu gått och massvaccinering är ännu inte inledd men ändå verkar inte influensan ha drabbat oss i någon nämnvärd utsträckning. Vart tog den vägen? Är den försenad? Har den samlade nationens försök att dränka oss själva i alkogel gjort oss immuna? Eller är det helt enkelt så att vi än en gång låtit vår kollektiva rädsla eskalera till en masshysteri som överskuggar vårt sunda förnuft?

För egen del så tänker jag absolut inte att vaccinera mig! Och som skäl har jag flera tunga argument:

-det finns inga garantier att det framställda vaccinet verkligen ger ett konkret skydd mot just den här influensaviruset utan det är som att skjuta mygg med hagelbössa.

-de potentiella biverkningarna av influensavaccin är rent generellt för allvarliga. Det är inte alls ovanligt att man faktiskt får en mildare släng av influensan genom vaccineringen. Man får alltså acceptera att man blir ”lite” sjuk i hopp om att man skyddar sig emot att bli ”mycket” sjuk… Jag föredrar att inte bli sjuk alls tack så mycket!

-den här influensan har framställts som farligare än tidigare års influensor och det är inte sant. Sanningen är att statistiken visar att dödligheten till och med är lägre än vid ”vanliga” influensor. Den sanningen finns bara några musklick bort på Internet för den som googlar ämnet.

-att ta en medicin i förebyggande syfte känns som en väldigt osund och onaturlig åtgärd. Mycket tyder på att det moderna samhällets övertro på och masskonsumtion av mediciner försämrar människans immunsystem och skapar resistenta bakterier och virus som ju redan är fallet med vissa penicilliner.

Naturligtvis finns det mycket goda skäl för mycket gamla personer eller andra som kan anses vara en riskgrupp att vaccinera sig och det bör vara upp till var och en i konsultation med sin läkare att bedöma om så är fallet.

Och det för mig osökt in på nästa fråga och det är om samhället kan kräva av oss att vi ska vaccinera oss i solidaritetens namn. Påtryckningarna och opinionen om att så är fallet är nämligen starka för att i vissa fall övergå i rena krav. Vi kunde i BT tidigare i veckan läsa hur de anställda i Marks kommun mer eller mindre tvingas att vaccinera sig om de inte vill bli omplacerade.

Ett sådant förhållningssätt känns helt absurt, odemokratiskt och som en kränkning av den enskilda personens integritet med övertoner av förmynderi och en George Orwellsk storebrorsmentalitet. Vad är nästa steg i den samhälleliga solidaritetens namn? Ska vi inte samtidigt börja sätta press på rökare, överiktiga, godisgrisar, missbrukare, utbrända och kroniskt sjuka och helt enkelt få dem att skärpa till sig och sluta ligga samhället och sjukvården till last? Deras hälsa och personliga val är vår gemensamma angelägenhet för den kostar våra skattepengar! Är det ett sådant samhälle vi vill ha….?

Det ihåliga solidaritetsargumentet äcklar mig av flera andra skäl då innebörden av det självgoda bröstklappandet är att Sverige genom sitt avtal med läkemedelstillverkaren Glaxo Smith Kline har förtur på upp till 18 miljoner doser influensavaccin. Och för att citera läkemedelsjournalisten Bo Zackrisson i sin debattartikel i Svenska Dagbladet med titeln ”Hemligt avtal styr vaccineringen” så säger han att ”Det är en solidaritet för de redan rika, eftersom avtalet har gett oss rätt till förtur, vilket innebär att människor i fattigare länder blir utan vaccin.”

Avtalet visar att Sverige till och med är förpliktigade att köpa mellan 9 och 18 miljoner doser, förpliktigade alltså! Till en enorm kostnad. För en medicinskt sett relativ lindrig influensa..

Och därav den statliga och offentliga påtryckningen för massvaccinering. För när mamma ändå har lagat så mycket mat så måste vi alla hjälpa till att försöka äta upp den så att inget förfars..